Ulf Kristersson (M): Ett paradigmskifte i svensk politik

Vackert väder och finstämda toner av Orfei Drängar ramade in riksdagens högtidliga öppnande detta år. Den nya regeringen har nu regerat landet i snart ett års tid. Statsminister Ulf Kristersson (M) lyfte fram allvaret i tiden och de många utmaningar vi står inför. Sverige har inte varit i så omedelbar närhet av ett storskaligt invasionskrig sedan andra världskriget och vi har inte haft så komplexa ekonomiska problem – hög inflation, låg tillväxt och stigande räntor – sedan 90-talskrisen. Statsministern menade att världen inte upplevt så stora geopolitiska spänningar sedan tiden före Berlinmurens fall och Sverige har, enligt honom, aldrig förr mött så allvarliga hot mot den inre säkerheten – med både terrorism och grov organiserad brottslighet. Faktum är att ingen svensk regering i modern tid har behövt arbeta, samtidigt, med så många, så stora och så svåra utmaningar. En del kriser är internationella, andra är i hög grad Sveriges egna. Energikrisen och den dåliga integrationen är resultat av långvarig oförmåga att ta itu med problem i tid. Att lägga om kursen kräver både uthållighet och otålighet. Problem som har vuxit fram under lång tid kräver långsiktigt arbete. Regeringen är realister och underskattar därför inte Sveriges problem, lovade statsministern. Vi är också optimister – och övertygade om att detta går att lösa. Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samarbetar med Sverigedemokraterna för att genomföra nödvändiga reformer. Statsministern menar att Sverige, nu för första gången på länge, har en stabil regering som bygger på en majoritet i riksdagen. Det markerar slutet på ett decennium av parlamentariskt kaos med svaga regeringar och budgetar som faller. Det markerar också början på en tid av samarbete och ansvarstagande. Den regering som nu har arbetat i snart elva månader genomför ett paradigmskifte i svensk politik. Kristerssons regering vill enligt egen utsago vända uppgivenhet till förväntan och göra Sverige till ett starkare land. Detta genom att lägga om energi- och klimatpolitiken, satsa på ny kärnkraft och mer fossilfri elproduktion. De vill även reformera integrations- och kriminalpolitiken med strängare straff för grova brott och mer fokus på brottsoffret än på gärningsmännen. Statsministern berörde också, på ett för honom nytt sätt, de bakomliggande faktorerna till den stora brottsligheten, till utanförskapet och den psykiska ohälsan. Vi lägger om det brottsförebyggande arbetet, med tidigare insatser, mer föräldraansvar och tydligare konsekvenser vid de första brotten. Regeringen vill därför lägga om socialpolitiken, och för första gången på 40 år kommer denna lag att skrivas om för att bättre möta de problem som finns idag. Socialt utsatta barns rätt till trygghet och långsiktig stabilitet ska alltid vara vägledande. Barnens rätt ska gå före föräldrarnas. Regeringen lägger samtidigt om skolpolitiken. Mer fokus på mätbara kunskaper, fler skolböcker och färre skärmar – och tuffare krav på dem som vill starta och driva skolor i Sverige, var budskapet. Under många år har pedagogiska trender fått prägla skolan, där djupa ämneskunskaper värderats alltför lågt. Det ämnar regeringen att ändra på nu. Dagens abstrakta betygskriterier och läroplaner ska reformeras till förmån för en mer faktabaserad kunskapssyn. I klassrummet läggs grunden för en annan bana än brottets. Stöd till familjer är en förebyggande åtgärd. I höstas byggdes därför ett föräldrastödsprogram ut som statsministern menar haft effekt. Enligt chefen för Kumlaanstalten som han citerade: ”Det är där vi måste börja. Med att stötta mammorna som ropar på hjälp.” Hushåll, företag och näringsliv är under hård press, enligt Kristersson. Sveriges löntagare har tappat tio års reallöneökning. Mot den bakgrunden har regeringen en stor uppgift att bekämpa inflationen, som är roten till många av de akuta ekonomiska problemen. Regeringen tror, enligt statsministern, på ett Sverige där männ