Tusentals armenier i Nagorno-Karabakh samlades på onsdagen vid flygplatsen där vissa ryska fredsbevarare är baserade, efter att separatistiska styrkor enades om eldupphör och överlämnade området till Azerbajdzjan. Bilder från Karabakh visade tusentals människor vid flygplatsen, vissa med små barn. Separatister som styr den självutnämnda ”Republiken Artsakh” uppmanade den 120 000 invånare stora befolkningen att inte ruska till flygplatsen i huvudstaden som de kallar Stepanakert.
”Vi uppmanar än en gång befolkningen i Stepanakert att inte ge efter för panik och inte åka till flygplatsen på eget initiativ för att evakuera”, sade separatisterna.
Azerbajdzjan har anklagats för att vilja utföra etnisk rensning i Karabakh, något som Baku förnekar. Armenier, som är kristna, hävdar en lång historisk dominans i området, som sträcker sig flera århundraden tillbaka före Kristus. Karabakh, ett bergigt område i den volatila sydkaukasiska regionen, erkänns internationellt som azerbajdzjanskt territorium, men en del av det har styrts av separatistiska armeniska myndigheter som hävdar att området är deras förfäders hemland.
Azerbajdzjan meddelade på onsdagen att man har avbrutit militära operationer i regionen efter eldupphöret, som bekräftats av båda sidor och trädde i kraft kl. 13.00. Enligt avtalet måste separatistiska styrkor upplösas och avväpnas. Samtal om regionens framtid och de etniska armenier som bor där kommer att inledas på torsdag.
Rädda för vad framtiden kan innebära samlades grupper av etniska armenier vid flygplatsen i Stepanakert, huvudstaden i Karabakh som av Azerbajdzjan kallas Khankendi. Andra sökte skydd hos ryska fredsbevarare. Azerbajdzjan planerar att integrera områdets 120 000 etniska armenier och hävdar att deras rättigheter kommer att skyddas enligt konstitutionen. Men vissa armenier är skeptiska och grannlandet Armenien har anklagat Azerbajdzjan för att försöka utföra etnisk rensning, något som Baku förnekar.
”De säger i princip till oss att vi behöver lämna, inte stanna här, eller acceptera att detta är en del av Azerbajdzjan – det här är i princip en typisk etnisk rensningsoperation”, sade Ruben Vardanyan, tidigare högt uppsatt tjänsteman inom den etniska armeniska förvaltningen i Karabakh, till Reuters.
Onsdagens resultat, en militär seger för Turkietstödda Azerbajdzjan vars styrkor klart överträffade separatisterna, kan orsaka politisk oro i grannlandet Armenien, där vissa politiska krafter är arga över att Jerevan inte kunde göra mer för att skydda Karabakh-armenierna. Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan stod redan inför krav på onsdagen från vissa motståndare att avgå. Vissa armenier är också rasande över att Ryssland, som har fredsbevarare på platsen och hjälpte till att förhandla fram ett tidigare eldupphörsavtal 2020 efter en 44-dagars krig, inte kunde stoppa Azerbajdzjan.
Kreml avvisade den kritiken på onsdagen och president Vladimir Putin citerades som att ryska fredsbevarare skulle skydda Karabakhs civilbefolkning. Det var oklart hur många etniska armenier som skulle välja att stanna i Karabakh. Armeniens biträdande utrikesminister Paruyr Hovhannissyan sade till Reuters att Karabakh-armenier i ”en ideal värld” kan leva under azerbajdzjanskt styre, men att historiska erfarenheter gör det svårt att föreställa sig det.
Azerbajdzjans militära operation har fått skarp kritik från USA och vissa europeiska länder, som säger att Karabakhs problem borde ha lösts genom samtal och att Bakus agerande förvärrar en redan svår humanitär situation på marken efter en nio månaders blockad av området från Azerbajdzjan.
