Förökar förekomsten av hatbrott som riktar sig mot kristendom i Europa har ökat, vilket markeras av en betydande 44-procentig ökning från siffrorna som rapporterades 2021, enligt nylig forskning. En rapport från den europeiska observatoriet över intolerans och diskriminering mot kristna (OIDAC) visade att incidenter som brandattentat, vandaliseringar och hot steg från 519 till 749 under 2022. De rapporterade händelserna inkluderar även 38 fall av fysisk misshandel och tre mord på kristna.
”OIDAC Europa har dokumenterat hatbrott mot kristna i över tio år och har bevittnat en stadig ökning av antalet. Medan de flesta dokumenterade hatbrotten mot kristna är fall av vandalisering, har vi identifierat att ökade fall av vandalisering ofta leder till ökade fall av fysiska övergrepp”, säger forskarna.
Tyskland toppade listan med 231 hatbrott, följt av Italien med 146, Frankrike med 106, och Spanien och Polen med 53. Storbritannien kom på sjätte plats med 43 händelser.
Rapporten framhöll två distinkta trender. För det första observerades en märkbar ökning av brandattacker, från 60 incidenter 2021 till 105 2022 – en ökning med 75 procent. Länderna med flest antal var Tyskland med 37 brandattacker, följt av Frankrike och Italien med vardera 16 fall av brandattacker och Storbritannien med nio fall.
”Brandattacker är en särskilt oroande form av våld, eftersom de ofta leder till förstörelse av historiska och kulturellt värdefulla religiösa föremål, möbler eller konstverk, och direkt påverkar den religiösa friheten för kyrkobesökare då kyrkotjänster måste ställas in under en längre tid för att utreda och återställa den aktuella platsen för tillbedjan. Många kyrkor har lidit obotlig skada och i vissa fall har attackerna även hotat kristnas liv”, säger rapporten.
För det andra framhävde rapporten fler handlingar genomfört av radikaliserade individer i ideologiska, politiska eller religiösa grupper som driver en anti-kristen agenda. I vissa fall översätts detta till nya lagar som begränsar yttrandefriheten i offentliga utrymmen.
”Frågan om rätten till yttrandefrihet fortsätter att vara ett omdiskuterat ämne, då nya lagar försöker reglera yttrandet i det offentliga rummet, och ibland även i det privata rummet. Nya ’buffertzoner’ runt abortkliniker är en form av statlig reglering som har lett till kriminalisering av kristna som ber tyst på gatan”, säger rapporten.
”Kristnas religionsfrihet har också påverkats av andra lagstiftningsinitiativ, såsom vagt formulerade och överreglerande lagar som skulle kriminalisera föräldrar, pastorer och lärare om de uttrycker avvikande åsikter om LGBTIQ-relaterade diskussioner eller avråder sina barn från att genomgå ’hormonterapier’ på grund av religiösa övertygelser.”
Rapporten nämnde också kriget i Ukraina, eftersom det påverkar nationens religionsfrihet. Många incidenter är politiska och etniska och leder till diskriminering mot kristna. Ryska myndigheter överträder religionsfriheten genom att stänga kyrkor och arrestera pastorer. Ukraina har också vidtagit stränga åtgärder mot den ukrainska ortodoxa kyrkan och gripit präster på grund av dess historiska kopplingar till Ryssland.
Mot bakgrund av den uppåtgående trenden rekommenderar observatoriet att myndighetspersoner förbättrar kommunikationen med civilsamhällets organisationer och religiösa grupper när de utformar lagstiftning som direkt eller indirekt kan begränsa religionsfriheten för kristna.
Rapporten uppmanar också kristna att konfrontera eventuella begränsningar de möter vid utövandet av sin tro.
”Skapa medvetenhet bland kristna om vad sekulär intolerans innebär och hur det kan leda till självcensur bland kristna. Rusta kristna att fortsätta att fritt dela sin tro”, rekommenderar rapporten.
”Deltag i offentlig diskurs på ett respektfullt och välgrundat sätt, bidra till dialogen mellan religion och sekulär samhällsdebatt och bygga broar mellan olika grupper”, sammanfattar rapporten.
