Krisläge? Ja, säger Robin Lumago från den kristna organisationen Across, som tar ett stort ansvar för livet i FN:s flyktingläger. Situationen är mycket besvärlig. Nyanlända kan få vänta i veckor innan de registreras. Under tiden saknar de mat, hygienartiklar och tak över huvudet. Och hälsovården är svårt eftersatt. En rad tjänster som vi förut kunde tillhandahålla är indragna.
Varför? Brist på pengar, enkelt uttryckt. Flyktinglägret Gorom, 26 kilometer väster om huvudstaden Juba, skapades 2010 för att ta hand om 2 500 människor som flytt från en blodig konflikt i den etiopiska regionen Gambela. Sedan har lägret fyllts på. I mitten av april 2023 brakade strider loss i Sudan mellan regeringstrupper och den paramilitära styrkan RFS. Det har drivit bortåt två miljoner människor på flykt från landet.
Det finns omkring 13 000 flyktingar här nu, i ett läger byggt för 2 500. Väldigt många, men inte alla, kommer från Sudan. Främst från Khartoum och Darfur, där striderna pågår som intensivast. Men hit kommer också många sydsudaneser som tidigare flytt till Sudan undan konflikter här, men nu tvingas tillbaka. Tydliga skyltar berättar att detta är ett UNHCR-läger, men världssamfundets flyktingorgan har ont om pengar.
Den katastrofala situationen i området har hamnat i medieskugga. Strålkastarljuset hamnar på andra världskonflikter, som Ukraina och Gaza. Chandiga Moggas, Läkarmissionens landchef i Sydsudan, har bra koll på hela regionen. Han berättar att LM-International – som den svenska organisationen heter utomlands – hittills bistått flyktingar från Sudan främst genom att ordna vattenförsörjning åt över 400 000 personer som flytt över gränsen till Tchad och nu bor där i stora läger.
