Den gamla svenska lagen om könstillhörighet infördes 1972, och kopplade samman möjligheten att byta juridiskt kön till diagnosen könsdysfori och fysiska förändringar av kroppen. Men kritikerna menar att detta idag är ett föråldrat sätt att se på kön.
I det lagförslag som Moderaterna och Liberalerna fick stöd för i riksdagen frigörs det juridiska könet från det biologiska. Den som är 16 år kan efter ett samtal med läkare, och godkännande av Socialstyrelsen och målsman, byta juridiskt kön utan att först ha fått diagnosen könsdysfori.
Trots att liknande lagförslag diskuterats under flera års tid är det först de senaste månaderna som frågan dominerat den politiska debatten. Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna vände sig mot förslaget. I omröstningen i riksdagen valde också en moderat och en socialdemokrat att rösta nej.
Motståndarna har flera invändningar, de tycker till exempel inte att omyndiga ska kunna göra det valet. Man fruktar också att den nya lagen ska uppmuntra unga att byta juridiskt kön för att sedan också genomgå en fysisk könstransition. Andra menar att lagen kan utnyttjas av kriminella för att skaffa nya personnummer och förvilla rättsväsendet.
Kjell-Arne Ottosson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, pekar på att flera barn- och ungdomsläkare har motsatt sig den nya lagen. – Många av dem kommer med väldigt tydliga varningar, men ändå ville andra partier driva igenom lagen. Förslaget skickades inte ens ut på remiss, som vi önskade, säger han till Sändaren.
Han tycker det är självklart att människor som diagnostiseras med könsdysfori ska få hjälp av vården, men han fruktar att den förenklade processen för att byta juridiskt kön ska få negativa konsekvenser. – Siffrorna på hur många som har könsdysfori har exploderat de senaste åren, och risken är att det nu kommer att öka ännu mer, säger han.
