Sök
Stäng denna sökruta.

Doug Wilson återvänder med kraft – vad har han i bagaget denna gång?

Kontroversiell pastor hyllas av konservativa som moderat patriotisk, trots kritik för extremt åsikt.

I en nylig artikel på Fox News beskrevs Idaho-pastorn Doug Wilson som den främsta symbolen för kristen nationalism, enligt Tucker Carlson. Wilson har blivit en regelbunden röst i konservativa politiska kretsar och framställs som en mer måttlig version av kristen nationalism. Fler och fler högerinfluenser och personligheter associerar sig med Wilson, vilket oroar analytiker.

Wilson själv anser att medieblixten bara är politikens värld som uppmärksammar idéer han predikat i decennier. Han betonar att de frågor han engagerar sig i har varit viktiga för honom under lång tid. Trots detta hävdar forskare och kritiker att Wilsons version av kristen nationalism fortfarande är radikal och att han är farligt nära extremister som anser att USA:s konstitution är ”död”.

Wilson har framträtt i olika sammanhang och betonat att han vill att den nationella strukturen ska motsvara det som Gud vill, inte människor. Han har diskuterat att införliva Apostlarnas trosbekännelse i konstitutionen och ser en kristen nation som ett ”pan-protestantiskt projekt”. Han förefaller vara en mer måttlig alternativ till andra kristna nationalistförkämpar som Nick Fuentes.

Kristin Kobes du Mez, professor vid Calvin University, säger att Wilson är väl positionerad för stunden och att han ingår i en högerkritik av moderata evangelikaler. Wilson har dock fått kritik för kontroversiella uttalanden, särskilt kring LGBTQ+ personer och synen på slaveri. Han har starka åsikter om roller baserade på kön och främjar idén om en kristen nation.

En forskare vid Institute for Islamic, Christian and Jewish Studies menar att Wilsons åsikter är långt från mainstream och representerar en form av kristen överhöghet som strävar efter att prägla den amerikanska kulturen genom en radikal kristen agenda. Wilsons popularitet ökar dock, och han har fler framträdanden på politiska konferenser och sammankomster med politiska figurer på agendan.

I en intervju påpekar Wilson att politiken inte är en frälsare, men han tror att en reformation och väckelse kommer att ha en politisk påverkan och förändring. Han argumenterar för att politiken kommer att ”räddas” genom en sådan förnyelse. Wilson har fortsatt att bekräfta sin ståndpunkt som en utomstående i den evangelikala världen och betonar vikten av religiös väckelse som en lösning för Amerikas problem.