En erfaren redaktör på en stor svensk kristen tidning har uppmärksammat en intressant utveckling kring Vatikanens stora finansiella rättegång. En av de åtalade, Raffaele Mincione, har formellt klagat till Förenta nationerna på att påven Franciskus har kränkt hans mänskliga rättigheter genom att godkänna omfattande övervakning under utredningen. Detta skapar en intressant konflikt kring påvens auktoritet och rättvisa.
Raffaele Minciones advokat har lämnat in klagomålet till FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter via en särskild procedur för att rapportera om påstådda rättighetskränkningar. Detta markerar en högprofilerad protest mot Vatikanens rättegångssystem och dess bristande kompatibilitet med europeiska och demokratiska normer. Vatikanen är en absolut monarki där påven har överordnad lagstiftande, verkställande och domstolspersonlig makt.
Den uppmärksammade rättegången inleddes 2021 och avslutades i december samma år. Fokus låg på Heliga stolens 350 miljoner euro-förlust på en fastighet i London, men inkluderade också andra avstickare. Vatikanska åklagare hävdade att mäklare och Vatikanens tjänstemän lurade Heliga stolen på tiotals miljoner euro i avgifter och provisioner, och sedan utpressade dem på 15 miljoner euro för att ge upp kontrollen över fastigheten.
Rättegången avslutades med fällande domar för nio av de tio åtalade, inklusive Mincione och en en gång mäktig kardinal, Angelo Becciu. Domstolens motiveringar för domen har ännu inte publicerats, men både Vatikanska åklagare och de nio dömda har meddelat att de kommer att överklaga. Situationen har klargjort frågor kring påvens roll under utredningen och hur den påverkat rättvisan i processen.
Minciones klagomål till FN fokuserade på påvens roll under utredningen och kritiserade de hemliga dekret som Francis undertecknade 2019 och 2020. Dessa dekret gav Vatikanska åklagare omfattande befogenheter att utreda, inklusive okontrollerad avlyssning och att avvika från befintliga lagar. Klagomålet ifrågasatte bristen på öppenhet och rättssäkerhet i Vatikanens rättsliga system.
Klagomålet hävdade också att Vatikanens tribunal inte är oberoende eller opartisk, vilket tidigare blivit avfärdat. Påven kan anställa och avskeda domare och åklagare, samt bestämma deras ersättning, pension och mandattid. Det återstår att se hur FN kommer att hantera Minciones klagomål och om det kommer att resultera i några åtgärder eller förändringar inom Vatikanstaten. Uppmärksamheten kring detta fall visar på spänningar mellan påvens auktoritet och internationella normer om rättvisa och mänskliga rättigheter.
