Krishot för kyrkor: Ny lag tar bort bidrag

Den 18 juni klubbades en ny lag igenom i riksdagen. Den nya lagen om statsbidrag till trossamfund ska ersätta nuvarande lag om stöd till trossamfund.
– Den största förändringen är att demokrativillkoren har blivit tydligare, säger Isak Reichel, direktör på Myndigheten för stöd till trossamfund (SST).
Flera mindre ändringar som kommer att få betydelse finns också i den nya lagen. En är att med den nya lagen blir det SST som ska bedöma vilka samfund som är statsbidragsberättigade.
– Det kommer att betyda mycket mer jobb, särskilt initialt. Regeringen har gjort det tidigare och nu kommer vi att vara tvungna att göra om den här bedömningen utifrån de nya kriterierna, säger Isak Reichel.
Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, är i princip positiv till att det ställs krav på att respektera mänskliga rättigheter och att stå bakom ett demokratiskt styrelseskick för att ta emot statliga bidrag. Hon varnar dock för att det kan finnas fallgropar i den nya lagstiftningen.
– Hur kommer granskningarna att se ut? Hur säkerställer man att de som gör bedömningarna har excellent kompetens? säger hon.
Hon ser lagen som en del av en större, global trend. När världen blir mer våldsam och upplevs som mer otrygg så förlitar sig stater och människor på en ökad kontroll.
– Det finns en risk i att man mer sätter sin tilltro till det repressiva än det förebyggande, säger hon.
Den nya lagen får omgående konsekvenser för alla samfund som får statsbidrag. Dessa måste nämligen skicka in nya ansökningar.
– Det är en smärtpunkt att de mindre samfunden förlorar stöd, säger Sofia Camnerin.
I dag får EFS ett organisationsbidrag på cirka 3–4 miljoner kronor årligen, som fördelas till lokalföreningarna, samt cirka 250 000 kronor till Johannelunds teologiska högskola. Nu kommer organisationen i stället få vända sig till enskilda personer och föreningar, vars gåvor organisationen redan i dag i huvudsak lever på, för att täcka upp det förlorade statsbidraget.
– Vi har ju hamnat i den här situationen därför att vi inte är ett eget samfund, utan en del av Svenska kyrkan. Då kan vi hoppas att kyrkan tycker att vi är så viktiga att de vill kompensera oss för det på något sätt, säger Roland Hyving.
Har ni funderat på att göra om er organisation och ansöka om att registrera er som eget trossamfund?
– Nej. Identiteten som en del av kyrkan är så viktigt för oss att det inte alls finns på dagordningen. Vi vill vara en inomkyrklig missionsrörelse och inget annat, avslutar Roland Hyving.