Afriska religiösa ledare kräver skuldfrihet när Vatikanens Jubilee år 2025 närmar sig för att hjälpa sina länder att hantera växande ekonomiska kriser. De 27 religiösa ledarna från 13 länder uppmanar G20, G7, FN, IMF och Världsbanken att skapa en ny skuldlättnad för att ge hopp till mänskligheten och rädda planeten från att bli obeboelig. Representanter från katolska kyrkan, anglikaner, lutheraner, andra protestanter, muslimer och både interreligiösa och nationella kyrkoråd deltog i mötet i Kigali, Rwanda.
De religiösa ledarna är frontlinjevittnen till de ökande levnadskostnaderna, krig, sårbara hälsovårdssystem, klimatförändringar, pandemiens effekter och andra ekonomiska utmaningar som skapar missnöje över kontinenten. Deras länder står inför ”plågsamma val” mellan att spendera på sina egna medborgare och att betala till sina långivare. Tyvärr fortsätter ojämlikheter i internationella skatte-, finans- och handelssystem, tillsammans med brister i inrikesstyre, att främja ohållbar skuld.
Katolska kyrkan firar Jubilee varje 25 år som en period av förlåtelse och försoning, men påven Franciskus invigde ett ”extraordinärt Jubileeåret av nåd” år 2015. Vatikanen har officiellt utropat 2025 till Jubileumsåret som kommer att börja med ceremoniell öppning av Heliga Dörren vid Peterskyrkan på julafton 2024 och avslutas i december 2025. Afrikas skuldsättning är på sin högsta nivå på över ett decennium med en extern skuld på uppskattningsvis $1,2 biljoner vid slutet av 2023 enligt Afrikanska Utvecklingsbanken.
Afrikas skuld motsvarade cirka 23% av Afrikas BNP år 2022 och 140% av dess export, vilket gör det allt svårare att betala tillbaka skulden. I år förväntas Afrika betala $163 miljarder för att betjäna sin skuld, jämfört med $61 miljarder år 2010. Medan Trump-administrationen ansåg att skuldlättnad till Afrika inte var till hjälp och istället förespråkade utländska investeringsprojekt från USA, har president Joe Biden förespråkat att långivarnationer ska minska höga skuldbörder och hjälpa till att erbjuda bättre finansieringsvillkor genom internationella finansiella institutioner. Båda regeringarna har sökt motverka Kinas inflytande i regionen.
