I de bergiga österna i Uganda dansade männen medan trummorna slog takten för den massiva omskärelsen bland Bamasaaba-folket. De inväntade starten av ritualen Imbalu, då tusentals pojkar omskärs vartannat år i denna avlägsna by nära gränsen till Kenya.
Bakom de glädjefyllda gatuprocessionerna fanns en dispyt som kokade i det tysta, där vissa lokala invånare ifrågasatte sin kung över den mycket offentliga presentationen av Imbalu. Var det möjligt att förvandla det till en karneval, framför ögonen på utlänningar? Eller borde det förbli en helig ceremoni där familjer i tysthet förbereder sina söner för att möta kniven med mod?
Kungen, känd som Umukuuka, fick sin vilja igenom inför den ceremoniella invigningen den 3 augusti i Mbale, där han argumenterade för en traditionell festival som också lockade besökare. Arrangörerna av Imbalu fick över 120 000 dollar i finansiellt stöd från den ugandiska regeringen och en företagssponsor.
I en intervju med AP hävdade Umukuuka att organiseringen av en modern Imbalu var utmanande och försvarade sitt beslut att marknadsföra ritualen som en turisthändelse i linje med Ugandas nationella utvecklingsplan. ”Allt förändras när befolkningen växer. Människor kanske inte kan följa de kulturella processerna”, sa han och talade om den ekonomiska svårigheten och kommersialiseringen som enligt honom utspädde den gemensamma aspekten av Imbalu. ”Men vi kämpar genom klansystemet så att (Imbalu) förblir intakt.”
Regeringens intervention har dock väckt frågetecken bland många Bamasaaba och förstärkt ångesten kring den viktigaste ceremonin för denna etniska grupp på fyra miljoner ugandier. Vissa som talade till AP sa att de kände att Umukuuka, under sitt första år på posten, banaliserade Imbalu genom att exponera den för yttre intressen.
