Paolo Ricca föddes i Torre Pellice 1936. Han studerade teologi vid Waldensian Faculty of Rome och avlade doktorsexamen i teologi i Basel. I Basel mötte han bland annat Karl Barth och Luther-teologen Oscar Cullmann.
Efter att ha varit verksam som pastor i Waldensian Church följde Ricca arbetet under Andra Vatikankonciliet som ackrediterad journalist. Han undervisade även kyrkohistoria vid Waldensian Faculty of Theology i Rom.
Ricca var medlem i WCC Commission on Faith and Order 1975-1991. 1989 bjöds han in att reflektera i en panel om ”The Unity We Seek” tillsammans med teologer som Dietrich Ritschl och Janet Crawford.
Riccas korta anföranden var rotade i hans Waldensian tradition. Han betonade att den enhet vi strävar efter inte ska skilja den apostoliska tron från det apostoliska livet. Enligt Ricca är det inte tillräckligt att bara inneha den apostoliska läran, man måste också leva det apostoliska livet.
Han menade även att enheten vi strävar efter inte ska separera sanning från kärlek. Ricca påpekade att historien visar hur många hemskheter som begåtts i kristendomens namn. Slutligen betonade han att den sökta enheten inte bör sätta Guds ord i kedjor, vare sig i guld eller mystiska kedjor.
Vid 37 års ålder medverkade han i slutredigeringen av 1973 års Leuenberg Agreement som skapade enhet mellan europeiska lutherska, reformerta och uniterade kyrkor. Ricca, författare till många skrifter, har påverkat generationer av troende och icke-troende med sitt arbete.
Han var engagerad i ekumeniken, och hans teologiska arbete uppskattades bortom Italiens gränser. Ricca, som avled i ålder av 88 år i Rom, hyllades av Andrej Jeftić för sin viktiga roll i formandet av ekumeniska ledare. Jeftić beskrev Ricca som en djup tänkare vars arbete spreds över konfessionella och generationsgränser.
