Israeliska minister drömmer om att bygga synagoga på Tempelberget där de antika judiska templen en gång stod. Muslimska Haram al-Sharif är nu hem för Al-Aqsa-moskén, islam’s tredje heligaste plats. Muslimer tror att profeten Muhammed steg upp till himlen därifrån. Ben-Gvir, Israel’s minister för nationell säkerhet, vill etablera en synagoga där. Han har kallat berget ”Israels viktigaste plats” och säger att ”vår policy är att möjliggöra judisk bön”.
Hans senaste uttalanden har väckt ilska bland muslimska myndigheter, oro från USA:s utrikesdepartement och israeliska försäkringar om att den heliga platsens religiösa ”status quo” inte kommer att störas. Premiärminister Benjamin Netanyahu’s försäkringar om att inget kommer att ändras har inte lugnat spänningarna. Varför förväntas Israel, det enda judiska majoritetslandet i världen, förbjuda judar att be på sin heligaste plats medan muslimer kan be där?
Det religiösa status quo på platsen är en serie avtal som har utvecklats under århundradena. Under det Ottomanska riket inkluderade muslimska påståenden till Tempelberget Västra muren, det sista spåret av det andra judiska templet. Brittiska styret gav exklusiv rätt till muslimer på berget men tillät judar att be vid Västra muren. Jordanien bröt det existerande status quo genom att neka judar tillgång till sina heliga platser och förstöra synagogor.
När Israel erövrade Östra Jerusalem från Jordanien 1967, kom man överens om att Wakf, en jordansk muslimsk myndighet, skulle fortsätta sköta berget men inte Västra muren. Israel skulle ansvara för säkerhetsfrågor på berget. Enligt avtalet ”kan alla besöka Tempelberget men endast muslimer får be där,” säger rabbin David Rosen, en israelisk expert på religionsfrågor. Därför, när Ben-Gvir leder en grupp judar till berget för att be högt, bryter de mot status quo mellan Israel och Wakf. Muslimer uppfattar sådana besök som en provokation.
Palestinska utrikesministeriet anser att Ben-Gvir uppmaningar är en öppen uppmaning till att riva moskén och bygga templet på dess plats. Hamas anser att Ben-Gvir’s uttalanden avslöjar Israels verkliga avsikter gentemot Al-Aqsa och dess arabiska och islamiska identitet. Israels chefsrabbinat motsätter sig också alla förändringar i det rådande tillståndet, en synpunkt som bekräftas av chefsrabbinerna, både Ashkenazi och Sephardi. Vissa rabbiner har på senare tid hävdat att bön kan tillåtas på vissa områden. Judiska besök på Tempelberget har ökat det senaste året till cirka 50 000, från några tusen tidigare år.
