Ingen vet hur exakt hur många palestinier och israeler som dödats under de senaste elva månaderna, men det kan röra sig om över 40 000. Utöver dödsoffren har som alltid ytterligare lidande följt i krigets spår: i Gaza sjukdomar och hunger, i Israel sorg, trauman och en ekonomi som går på knäna.
Men trots att krigets pris är uppenbart för alla fortsätter striderna. De internationella medlarna, med USA, Qatar och Egypten i spetsen, lade i maj fram två olika förslag om vapenvila som liknar varandra och bygger på samma princip. En överenskommelse skulle innehålla flera steg, där det första bland annat innebär att Hamas släpper israelisk gisslan och Israel palestinska fångar.
Hamas och Israel skyller på varandra. Båda sidor har varit angelägna om att framstå som öppna för vapenvila, samtidigt som man beskyller den andra sidan för att vara omedgörlig. Det har dock framkommit uppgifter i israelisk media om att Benjamin Netanyahu, premiärminister i den israeliska högerregeringen, manövrerat för att undvika en överenskommelse. När ett avtal var nära ska han också krävt att Israel ska få behålla kontrollen över den så kallade Philadelphia-korridoren, den smala remsan mellan Egypten och Gaza, något som han vet är en stötesten för Hamas.
Efter det att sex israeler i gisslan mördades av Hamas i en tunnel i Rafah har en folklig vrede väckts mot Netanyahus regering. Demonstranterna kräver att en överenskommelse nås så att gisslan släpps.
Regeringen är oense. Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, forskar om israelisk inrikespolitik. Hon menar att det är svårt att bedöma hur stor viljan är i Israels regering att nå fram till en vapenvila.
