Under en fyradagarskonferens diskuterades ämnen som etiken kring användningen av generativ artificiell intelligens inom tro; löften och faror med AI; sökandet efter vila i en ständigt föränderlig värld; samt användningen av AI inom energisektorn för att bygga motståndskraft mot klimatkrisen och många fler.
Konferensen lockade 115 delegater från 18 länder inom fält som datavetenskap, robotik, genetik, astronomi, medicin, filosofi, teologi, sociologi, juridik, psykologi och kyrkans själavård.
Specialiserade talare med olika vetenskapliga och epistemologiska bakgrunder, samt olika sociala och filosofiska uppfattningar, bidrog till en komplex men produktiv dialog enligt ett meddelande från konferensen. Diskussionerna kretsade kring möjligheter och prestationer inom artificiell intelligens, målen för transhumanismens ideologi, strävanden inom transhumanismen och kulturen av uppvaknandets dekonstruktivistiska rättvisa.
Konferensen utmanade och bjöd in till diskussion kring antropologi och etik inom den ortodoxa teologin, samt olika grenar av filosofi som granskar förhållandet mellan vetenskap och teknologi med mänsklig utveckling.
Möjligheten till stora sociala ojämlikheter betonades också. Affärer inom detta område utan en känsla av ansvar kan medföra oförutsägbara konsekvenser och olösliga problem enligt meddelandet. Prudent politisk och lagstiftande regulering av AI-policy har framträtt som ett brådskande behov, särskilt med hänvisning till initiativ inom Europeiska unionen.
