KRISTNA NYHETSBYRÅN

Search
Search
Close this search box.

Ärkebiskopen av Canterbury träffar Nagorno-Karabacks flyktingar

Ärkebiskopen av Canterbury har träffat flyktingar från Nagorno Karaback-regionen vid sitt besök i Sydkaukasien och uttryckt sitt stöd för dem.

Ärkebiskopen av Canterbury har träffat flyktingar från Nagorno Karaback-regionen under sin resa till Sydkaukasien.
Ärkebiskop Justim Welby träffade dem i Ketcharis, som ligger i den armeniska provinsen Tsakhkadzor, där den armeniska ortodoxa kyrkan erbjuder skydd åt 120 människor.
I samtal med flyktingarna sa ärkebiskopen: ”Jag vill se till att ni kommer ihåg och att folk runt om i Europa och resten av världen vet vad ni har gått igenom och hur ni lider.”
Under 2020 föll regionen i krig, och Azerbajdzjan återtog till sist viktiga delar av enklaven där ungefär 120 000 etniska armenier bor. Förra månaden ledde en oväntad konflikt till att separatistledare avväpnades, vilket ledde till att etniska armenier som bott i regionen sedan 1994 tvingades evakuera sina hem och packa sina liv i fordon eller väskor.
Azerbajdzjan har anklagats för att vilja etniskt rensa Karabakh, vilket de förnekar.
Ärkebiskop Justin lyssnade till de hjärtskärande berättelserna från äldre kvinnor och mödrar som skyddade sina barn under flykten. En sjuksköterska, som hade anlänt till boendet bara två dagar sedan med sina två tonårsbarn, delade med sig till ärkebiskopen om skador hon åsamkats under attacken den 19:e och 20:e september, samt när en bränsleförråd exploderade den 26:e september.
Avslutande sin femdagarsresa till Sydkaukasien-regionen sa ärkebiskopen: ”Jag tror att det finns några mycket grundläggande saker som Azerbajdzjan kan göra för att hjälpa till med att återuppbygga förtroendet och bli ett första, litet steg. En av dessa är att skydda gravar och kyrkogårdar där folk har begravt sina familjer, sina män, sina bröder, sina söner som har dödats. De måste ha säker tillgång till dem, och gravar får aldrig vanhelgas.
”Det andra är att skydda kulturarvet. För armenier är kulturarvet själen hos den de är. Det är deras allra innersta väsen. Så att skydda kulturarvet, med oberoende verifiering, inklusive skyddade gravar, är något som kan göras. Att göra detta är ingen säkerhetsrisk för Azerbajdzjan och det kommer att göra en enorm skillnad när det gäller att ge människor mer förtroende för framtiden.”