ISTANBUL (RNS)—På söndag kommer ledarna för den bulgariska ortodoxa kyrkan att samlas i Sofia för att besluta om deras nya andliga ledare — Patriarken för hela Bulgarien.
Bulgariens siste patriark, Neofit I, dog i mars och enligt kyrkans lag måste hans efterträdare väljas inom fyra månader. Valet kommer att hållas av en 140-personers råd av kyrkoledare den 30 juni.
Bara några veckor efter Bulgarien höll nationella parlamentsval har valet av ny patriark varit föremål för nationell uppmärksamhet.
Även om kyrkan är helt separerad från staten, nämner dess konstitution Östortodoxin som ”Republiken Bulgariens traditionella religion,” och 85% av Bulgariens 6,5 miljoner medborgare identifierar sig som ortodoxa kristna.
Den nya patriarken kommer att väljas av ett råd bestående av präster och lekmän från var och en av kyrkans 14 eparkier, varav två representerar kyrkans diaspora (en tjänstgör i Europa med en metropolit, eller provinsledare, baserad i Berlin, och den andra täcker Nordamerika och Australien med sin metropolit baserad i New York City).
Kyrkolagen föreskriver att kandidaterna måste vara över 50 år och ha tjänat som metropoliter i minst fem år. Av de 14 metropoliterna uppfyller nio kvalifikationerna, och efter 42 omgångar av omröstning blev tre finaliserade som kandidater för söndagens val.
De är metrpoliterna Grigorii från Vratsa, Daniil från Vidin och Gabriel från Lovech.
”De har många, många olika åsikter om många, många saker,” sa Smilen Markov, en bulgarisk forskare inom östortodox kristendom vid Oxfords universitet, till RNS.
Markov betonade att valet inte var en fråga om en enda sak, utan att väljarna skulle göra sina val baserat på många faktorer, från debatter om liturgiskt språk till monastiska frågor.
Men han påpekade att i den bulgariska kyrkan är mycket av patriarkens roll som en utåtvänd ledare och att nästa patriark sannolikt kommer att bli ihågkommen för hur han hanterar moderniteten och den bredare ortodoxa världen.
Enligt Markov är den bulgariska kyrkan bland ortodoxa forskare känd för att ha mycket mindre internationell eller social närvaro än andra stora kyrkor i Sydöstra Europa, såsom de rumänska och serbiska kyrkorna.
”En av utmaningarna är att övervinna denna självvalda isolering,” förklarade Markov. ”Vi lever i ett pluralistiskt samhälle, i ett liberalt samhälle, och vi måste lära oss hur man arbetar inom de två. (Kyrkan) måste lära sig grammatiken för att prata med de europeiska institutionerna, den måste lära sig grammatiken för att tala med globala institutioner, den måste börja prata om miljöproblem och mänskliga rättigheter eftersom dessa frågor är mycket relevanta för uppdraget för den ortodoxa kyrkan.”
Östortodoxin är ett samfund bestående av över ett dussin oberoende kyrkor — kända som ”autokefala” på grekiska — var och en ledd av sin patriark och styr en definierad geografisk region.
Historiskt sett var Konstantinopel centrum för den ortodoxa kristna världen. Patriarken av Konstantinopel bär titeln ”ekumenisk” och är stiliserad som ”Primus Inter Pares,” vilket betyder ”först bland likar.” Konstantinopel betraktas av många som ”moderkyrkan” för de andra ortodoxa kyrkorna, och den ekumeniska patriarken har traditionellt tjänat som medlare mellan de stora kyrkorna.
Sedan utbrottet av fullskaligt krig mellan Ryssland och Ukraina 2022 har kyrkor över hela Östeuropa splittrats över sina kontakter med världens största ortodoxa kropp, Moskva-patriarkatet.
Ryssland bröt kommunionen med Konstantinopel och flera anslutna kyrkor 2018 som svar på den ekumeniske patriarken Bartolomeus’ beslut att ge autokefali till Ukrainas ortodoxa kristna — organiserade dem till en halvständig kyrka under Konstantinopels patriarkat. Sedan dess har Bartolomeus gett sitt stöd till andra ortodoxa församlingar som söker lämna den ryska kyrkan, såsom de i Litauen, och tagit dem under sina vingar.
Kristen högskola stänger – ny tar hand om alumner
Houghton University räddar två evangeliska skolor – men uppdraget blir mer än de trott.