KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

”Hoten mot gudstjänstlokaler – vad kan vi göra?”

"Kristna församlingar rustar mot hot i terrorns skugga - men vilka risker står de inför egentligen?"

Ingen har undgått den senaste terrorattacken i Moskva, då närmare 140 människor mördades i en arena. Men även i Västeuropa finns ett högst reellt terrorhot, och olika länders säkerhetstjänster har den senaste tiden avslöjat flera terroristceller.

När de två bröderna, som hade planer på att attackera en kyrka i Sverige, greps i Tyskland, blev det en ögonöppnare för många kyrkor, säger Peter Hällsten, ansvarig för säkerhetsfrågor och samfund på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Säkerheten blir allt viktigare för många kyrkor. Det bekräftar Isak Reichel, direktör på Myndigheten för stöd till trossamfund (SST). Myndigheten har ett speciellt regeringsuppdrag att arbeta med säkerhetsfrågor, och förmedlar ett årligt bidrag på 74 miljoner kronor till samfundens säkerhetsåtgärder.

Det är väldigt allvarligt, särskilt när det gått så långt att folk inte längre vågar besöka gudstjänstlokaler, eller att församlingar känner att man inte längre vågar hålla öppet. Det är ett hot mot religionsfriheten, säger han.

Även om de tyska bröderna hade en kyrka som mål, så är det främst de judiska församlingarna som är utsatta. Kriget i Gaza har gjort hoten mot dem ännu allvarligare. Även muslimska församlingar drabbas ofta.

Vi hör ganska ofta från muslimska församlingar att de blivit utsatta och vandaliserade. Motiven är rasistiska, säger Isak Reichel.

Samma dystra utveckling ser många kristna församlingar. De orientaliska kristna drabbas mer av en rasistisk problematik. Men även andra kristna församlingar upplever att de behöver stärka sin säkerhet.

I Europa är det många kristna kyrkor som lever med en hotbild. Europeiska kyrkokonferensen (KEK) arbetar tillsammans med EU för att trossamfund ska stärka sitt skydd mot attacker.

Ja, det finns en ökning av säkerhetshot mot religiösa samfund. För närvarande förekommer det en extrem vänster- och högerpopulism i samband med EU-valet vilket ökar hatbrott i många länder, säger Elizabeta Kitanović, som är handläggare vid KEK.

Hon menar också att det för lång tid framöver kommer att finnas hot från terrorister som agerar på eget initiativ, så kallade ensamvargar. De som står i ledningen för gudstjänstlokaler möter nya säkerhetsutmaningar, säger hon.

KEK:s rekommendation är till exempel att installera kameraövervakning och att bygga upp krishanteringsteam som kan agera vid olika typer av hot. Det är också viktigt att det finns enkla sätt att larma vid en fara.

Det vi trycker på är att man genom att öka medvetenheten litegrann ökar skyddet oerhört mycket, säger han.

Det handlar om att personal och andra som är engagerade i en församling håller uppsikt och tar varningssignaler på allvar. Det kan till exempel handla om att en gudstjänstbesökare uppträder avvikande.

Trossamfunden har en unik spetskompetens i att möta människor, och jag är övertygad om att man märker när någon avviker, säger han.

Peter Hällsten vill samtidigt inte skrämma upp människor. Även om han arbetar med säkerhetsfrågor så är han noga med att påpeka att risken för att dö i en terrorattack är extremt liten.

För mycket säkerhet riskerar också att skapa otrygghet. Det är viktigt att hålla balansen, så att man inte målar upp en alltför negativ bild, säger han.