KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Judiska familjen: ”Vi känner oss inte längre välkomna i Sverige”

4 min lästid
Svenska juden Sharon uttrycker stor sorg över att inte längre känna sig välkommen i Sverige på grund av försämringen efter Hamasattacken mot Israel och kriget i Gaza.

När 14-årige Bruno vaknade på morgonen lördagen den 7 oktober hade hans pappa fått massor av raketvarningar på sin app. Eftersom familjen har vänner och släktingar i Israel och ofta besöker landet, är appen en viktig informationskälla. Då förstod vi att det hänt något allvarligt och sedan kom allt på sociala medier. Vi följde alla nyheter. Det var hemskt.

Bruno går i åttan i en högstadieskola i Stockholm, som har ett par klasser med judisk profil. Han läser extraämnen som hebreiska, jiddisch och judisk kultur och klassen är integrerad med elever som inte går den judiska profilen. Bruno trivs i sin skola även om diskussionerna om situationen i Mellanöstern har tagit fart. Men det är bara några i klassen som vill diskutera på ett jobbigt vis och har förutfattade meningar, och pratar om folkmord och apartheid. Jag tar gärna en debatt, säger han.

Bruno är van vid säkerhetsvakter i skolan efter sina år på judiska Hillelskolan. Även på hans nuvarande skola har säkerheten skärpts efter höstens terrorattentat mot Israel och kriget. När jag gick på Hillelskolan var det vanliga att vara jude, men i det svenska samhället är det normala att inte vara jude. Så det är klart att det alltid varit lite annorlunda, men jag har inte tänkt så mycket på det förrän det blev krig, säger Bruno som dröjer med att berätta att han är jude om han lär känna någon ny. Det är inte något han berättar i första taget.

Det är så mycket okunskap, men jag är inte rädd och jag vill inte ta illa vid mig. Jag vill vara en stolt jude. Hösten 2017 träffade Kyrkans Tidning Bruno och hans mamma Sharon. Det blev ett samtal om historia och traditioner, men allra mest om antisemitism och ett hårdnande klimat för judar i Sverige. Vi pratade om en vardag där det blivit självklart att stoppa in Davidsstjärnan innanför tröjan och hur obehagligt det kändes att ställa chanukkaljusstakarna så att de syntes ut mot gatan.

Sharon berättar hur det fram till för bara några månader sedan ändå gick ganska bra att vara svensk och judinna. Det var till exempel ganska ovanligt med hatiska kommentarer eller konspirationsteorier om judar i sociala medier. På kort tid har det förändrats och lett till en helt annorlunda tillvaro. Den störtflod av antisemitism som sköljer över hela världen gör att hon mest är hemma, säger hon. Det känns obehagligt att vara ute bland folk. Hon arbetar hemifrån och under sin lediga tid kommunicerar hon ofta med andra judiska kvinnor i olika Facebookgrupper. Stödet hon kan ge och få där ger henne kraft. Nu träffar jag nästan inga icke-judar längre, men även förut i sociala sammanhang var jag försiktig med att berätta att jag är judinna. Man visste aldrig vart ett samtal skulle ta vägen efter att man sagt det.

I de digitala nätverken med judiska kvinnor uttrycks samma sorg och ensamhet som hon själv känner. Jag är så otroligt besviken över att så få frågar hur vi judar i Sverige mår. Allt som hänt har fått mig att dra mig undan sociala sammanhang. Jag är inte densamma som jag var före den 7 oktober. Det blev en chock som sitter i. Jag orkar inte möta människor just nu, jag känner mig inte trygg.

Sharon arbetar som forskare på universitetet men sedan terror­attentatet och krigsutbrottet undviker hon att vara där. Upprop för Palestina med antisemitiskt språkbruk, desinformation och konspirationsteorier och affischer med ”Intifada till seger” gör att hon föredrar att arbeta hemma. Det skrivs så mycket hemskheter om oss judar i sociala medier. Jag tror inte man kan förstå om man inte har sett det själv.

Sharon tyckte att ärkebiskopens uttalande efter terrorattentatet var tydligt i sitt fördömande. Hon önskar att tydligheten skulle fortsätta. Vad skulle du vilja säga till ­icke-judiska svenskar och till ­engagerade i församlingar i kyrkor i Sverige? Fortsätt visa att ni bryr er om Israel, visa att ni inte accepterar antisemitism, markera mot hatet. Jag hörde om en manifestation som planeras på Norrmalmstorg i Stockholm på Förintelsens minnesdag den 27 januari, till stöd för judar i Sverige, mot antisemitism. Ett sånt initiativ känner jag en oerhörd tacksamhet för.

Kyrkvana språkröret avgår

Märta Stenevi avslöjade inför valet 2022 betydelsen av kristna värderingar i sin roll som språkrör, men har nu meddelat sin

Prat med barn ger snabbare tal

Antalet ord barnet hör påverkar inlärning av tal, inte kön, utbildningsnivå eller flerspråkighet, enligt studien.

En ödmjuk begäran

Ett konservativt presbyterianskt trossamfund hoppas att President Bidens administration ”fördömer synden” hos transsexuella ingrepp för minderåriga.