Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, tillsammans med forskare från flera universitet, har undersökt hur lärare i samhällsorienterade ämnen på högstadiet hanterar kontroversiella frågor. Enligt forskning.se visar studien att det är svårt att förutse hur en diskussion ska utvecklas. Ibland blir samtalen respektfulla, men det kan också leda till att elever blir så kränkta och arga att det får allvarliga konsekvenser. Därför bemöts de svåra frågorna alltför ofta istället genom att läraren duckar de kontroversiella frågorna för att undvika konflikter.
I stort sett kan vilka ämnen som helst bli kontroversiella. Många lärare berättar om tillfällen när de inte tänkt sig att det ska bli laddad stämning men där det ändå blir så. Lärarna säger att det som avgör hur diskussionen utvecklas är vilka grupper de har i klassrummet och hur de själva introducerar ämnet. Det handlar om hur relationerna ser ut, säger Anna Larsson till sajten. Hur ska då skolor hantera samtal om kontroversiella ämnen? Det finns alltid en risk att en diskussion spårar ur, att ingen lyssnar och fördomar förstärks, vilket kan leda till att elever känner sig nedtryckta.
Europarådet, som arbetar för att skydda mänskliga rättigheter, har även tagit fram särskilda läromedel för att underlätta undervisningen om svåra frågor. Att tillsammans i klassen diskutera laddade ämnen är absolut en av skolans viktigaste uppgifter. För vad är att upprätthålla demokratin? En gång i tiden var huvuduppgiften för skolans medborgarfostran att lära människor hur de skulle göra när de röstade. Nu är det att lära sig att förhålla sig till att människor har starka åsikter som man själv inte delar, menar Larsson.
Frågor som rör identitet, särskilt etnisk identitet, är ofta de mest känsliga på högstadiet. Könsidentitet och HBTQ-frågor, som ofta är centrala i gymnasiet, uppfattas inte som lika kontroversiella på högstadiet. Om det fanns elever i klassen som tillhörde en etnisk grupp som läraren själv inte tillhörde så tycker många lärare att det kunde vara svårt. I grunden var de rädda att göra en stereotypisk beskrivning av elevernas kultur och därmed oavsiktligt förstärka fördomar. Extra känsligt var det om gruppen hade en underordnad position i samhället som till exempel samer eller romer, förklarar Larsson.
Frågor som är aktuella i samhällsdebatten och som personligen påverkar elever är ofta extra känsliga. Ett aktuellt exempel är konflikten i Gaza. Många arabiska och judiska elever har släktingar i området och kan följa kriget i realtid via sina telefoner. Krig ger alltid upphov till starka känslor, både hos lärare och elever. Det gäller förstås också för Gaza och naturligtvis väcks känslor av förtvivlan över att människor dödas,” säger Karin Flensner, doktor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst, som studerat hur religiösa konflikter behandlas i religionsundervisningen. Konflikten i Gaza är inget undantag, men att undvika ämnet är ingen lösning, menar hon enligt forskning.se.
