Individualismen i det svenska samhället är stark. Ett av många tecken på det är hur väljarsympatierna utvecklas. Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har skrivit ett kapitel i boken Inferno, som är en antologi från SOM-institutet i Göteborg.
Magnus Hagevi har utgått från den årliga SOM-undersökningen för att analysera hur religiösas partisympatier har förändrats över tid. Det mått som används för religiositet är hur ofta någon går till gudstjänst.
De trogna gudstjänstbesökarna hade länge väljarsympatier som skilde sig från det svenska folket i stort. Fler röstade på de borgerliga partierna, och Kristdemokraterna (KD) var det tydliga favoritpartiet. Så sent som 1998 tyckte hela 38 procent av de trogna gudstjänstbesökarna att KD var det bästa partiet. Idag har den siffran sjunkit till åtta procent. Men förändringen gäller inte enbart KD; regelbundna gudstjänstbesökares partisympatier börjar alltmer likna övriga väljares.
Enligt Magnus Hagevi är huvudförklaringen individualiseringen i samhället. Vi röstar allt mindre utifrån en gruppidentitet, som klass eller religion.
En faktor som också skulle kunna påverka är det som kallas inre sekularisering. Det innebär att de som går i kyrkan skulle vara mindre engagerade i sin tro. Men undersökningen visar att så inte är fallet: de som går i kyrkan svarar att till exempel frälsning och bön fortfarande är viktigt för dem.
Ett parti som fått fler gudstjänstbesökare bland partisympatisörerna är Socialdemokraterna. Enligt Magnus Hagevis undersökning är det främst muslimer som i hög utsträckning sympatiserar med partiet.
Det kan finnas olika förklaringar till detta. En är att borgerliga partier, och speciellt de kristdemokratiska, ses som kopplade till kristen tro av muslimer. En annan kan vara att många muslimer stod nära socialdemokratiska partier redan i hemländerna.
