Nytt center tillägnat banbrytande advokat, medborgerlig rättighetsaktivist och präst öppnar i Durham

Den episkopala kyrkan utsåg Rev. Pauli Murray till helgon år 2018, som den första svarta kvinnliga prästen. Filmen ”My Name Is Pauli Murray” hade premiär 2021 och U.S. Mint valde Murray som en av fem hedersmärken på ett specialmynt. Nu öppnas Murray’s barndomshem i Durham, North Carolina, efter 12 års renoveringar. Huset har förvandlats till Pauli Murray Center for History and Social Justice och är ännu en plats som äntligen erkänner den banbrytande aktivistens arv. Det renoverade två våningar huset, byggt av Murray’s farfar 1898, blev en National Historic Landmark 2016. Med donationer på $1.2 miljoner ska det nu stödja progressiv sociala ändamål som Murray kämpade för innan sin död 1985. Målet är att främja andras arbete för social förändring. Angela Thorpe Mason, centerets verkställande direktör, säger att de vill bjuda in människor att lära sig om Murray’s liv, arv och arbete för att inspirera till social förändring i sina egna samhällen. Murray är kanske mest känd som en medborgerlig rättighetsaktivist som formade den rättsliga argumentationen för Brown v. Board of Education 1954. Ginsburg använde Murray’s arbeten i ett mål som förbjöd könsdiskriminering 1971, och Eleanor Roosevelt var en av Murray’s nära vänner. Murray blev präst 1977 vid 66 års ålder och kunde då äntligen utöva sin kallelse fullt ut. Murray var även en förespråkare för LBTQ-samhället och det nya centret kommer att erbjuda juridisk hjälp för namn- och könsbyten genom samarbete med North Carolina Bar Foundation. Det gamla centret kommer också att erbjuda olika aktiviteter som turer, föreläsningar och filmvisningar för att hedra Murray’s kamp för köns- och sexualitet. Samarbetet med det lokala samfundet är en del av Murray’s arv som en aktivist och rättslig sakkunnig. Centret ligger i Durham’s West End, en historiskt svart arbetarklasskvarter som gränsar till staden största kyrkogård. Många av husen i området inklusive Pauli Murray’s hus var nära rivningshot för några år sedan. Genom en sammanslutning, Central Durham Quality of Life Project, räddades huset och centret skapades året därpå. Murray har skrivit underbart om huset i sin autobiografiska bok från 1956 ”Proud Shoes.” Tyvärr har centret få av Murray’s personliga saker men en av deras tre skrivmaskiner har en framskjuten plats. Murray’s släktingar, som Rosita Stevens-Holsey, är tacksamma för Murray’s uppväxt i Durham. Murray’s historia i Jim Crow South formade dem till den pionjär de blev, och utan den erfarenheten skulle de aldrig ha varit den advokat och teoretiker de blev.