KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Oväntad vändning i Myanmars inbördeskrig

I Myanmar, där en katastrof pågår i tysthet, är militären på reträtt efter tre år efter statskuppen, men en hållbar fred är avlägsen.

I skuggan av andra krig fortsätter människor att lida i Myanmar. Sedan militären tog makten från Aung San Suu Kyis demokratiskt valda regering för tre år sedan har närmare 50 000 soldater och civila dödats, enligt organisationen Acled. Miljontals myanmarier befinner sig på flykt inom och utanför landets gränser.

– Den humanitära krisen är enorm. En tredjedel av befolkningen är beroende av biståndshjälp, men det är nästan inga internationella organisationer på plats, säger Paul Vrieze, expert vid Utrikespolitiska institutet som bland annat arbetat som journalist i Myanmar.

Demonstrationer blev inbördeskrig
Den första tiden efter statskuppen lamslogs många av Myanmars städer av fredliga protester. När militären svarade med allt hårdare repression uppmanade opposition befolkningen att ta till vapen, något som utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig. På ena sidan står militären, kallad Tatmadaw, och på den andra en brokig skara militära grupperingar, både äldre etniska gerillagrupper som slagits för självständighet i decennier, och nybildade.

Oppositionen, som leds av en exilregering kallad NUG, har länge befunnit sig i ett militärt underläge. Deras styrkor har i huvudsak föråldrad utrustning men slåss mot en armé rustad med moderna vapen från Ryssland och Kina.

Gerillan avancerar
De senaste månaderna har dock militären lidit flera förnedrande nederlag, vilket bidragit till att man förlorat kontrollen över stora delar av landet. En delstat vid gränsen till Thailand, Karenni state, ska vara helt befriad från Tatmadaw.

– Gerillagrupper har intagit flera städer, några som är ganska stora och strategiskt viktiga. Och militären har förlorat trupper och tunga vapen, säger Paul Vrieze.

Han uppskattar att de senaste månadernas förluster inneburit det största militära bakslaget för militären i Myanmar sedan 1950-talet. Det kommer rapporter om att stridsmoralen bland Tatmadaws soldater är låg, och om konflikter mellan ledande generaler. Det ska dock inte tas som intäkt för att militären håller på att kollapsa.

– Militären kontrollerar fortfarande de viktigaste delarna av landet, och de har också två stora tillgångar i striderna: ett flygvapen och moderna vapen, säger han.

Generalerna har också få alternativ till att fortsätta kriget.

– NUG har som mål att avlägsna militären från makten. Och om militären tvingas bort så kan läget snabbt bli farligt för generalerna.

Kina blir kyligare
Militärjuntan har länge haft en strategisk allierad i grannlandet Kina, som blockerat försök i FN att sätta press på regimen. Men enligt bedömare finns tecken på att Kina uppträder kyligare gentemot militärregimen.

Myanmar är nämligen en stökig granne. Efter det att talibanerna förbjudit opiumodling i Afghanistan så har Myanmar seglat upp som världens största opiumproducent. Sedan tidigare är landet en stor producent av annan narkotika, som metaamfetamin. En del av narkotikaframställningen sker med militärens goda minne. Generalerna har också låtit lokala krigsherrar utföra internetbedrägerier i industriell skala, något som drabbat många kinesiska medborgare. Men gerillagrupper knutna till NUG attackerade krigsherrarna och utelämnade dem sedan till kinesiska myndigheter.

– Kinas roll är komplicerad. De har kontakt med båda sidor. Det är inte helt klart vilket som är Kinas mål, säger han.

Oppositionen är splittrad
Myanmars framtid är höljd i dunkel. När västvärlden är upptagen med andra krig och konflikter så förväntas istället en regional samarbetsorganisation som ASEAN att ta ansvar för Myanmar. Det arbetet går dock trögt.

De grupper som idag är förenade i sin kamp mot Tatmadaw har också olika slutmål. De etniska gerillagrupper som drömmer om en hög grad av autonomi eller till och med självständighet kommer vilja göra om Myanmar i grunden. Andra oppositionspolitiker vill ha demokrati, men är rädda för att landet ska splittras om det blir en löst sammanhållen federation.

– Det kommer att bli komplicerat. Frågan är om Aung San Suu Kyis eget parti står bakom en federation, säger Paul Vrieze.