KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Pisa-raset beror inte på invandringen

Att skylla det svaga Pisa-resultatet på elever med invandrarbakgrund är felaktigt enligt Jan Rosman, ordförande i Kristna friskolerådet.

Svenska 15-åringars prestationer i matematik, läsförståelse och naturvetenskap har visat sig vara sämre enligt en nyligen publicerad Pisa-undersökning. Denna nedgång speglar en trend som kan ses i flera västländer, och Skolverket attribuerar detta till den pågående pandemin. Restriktionerna som infördes under pandemin, trots att svenska skolor i stor utsträckning förblev öppna, kan ha påverkat elevernas inlärning negativt.

Undersökningen bekräftar även att den svenska skolan är starkt segregerad. Barn med invandrarbakgrund presterar, generellt sett, sämre än barn vars båda föräldrar är svenska. Trots detta menar Skolverket att den senaste försvagningen inte kan förklaras av en ökande andel elever med invandrarbakgrund. Jan Rosman, ordförande i Kristna friskolerådet, motsätter sig också att peka ut denna elevgrupp som den huvudsakliga ansvariga för den negativa trenden.

Rosman tror att problemet ligger i bristande motivation hos eleverna och att lärare och skolpersonal inte kan skapa en lugn och ordnad studiemiljö. Han ifrågasätter även om Pisa-undersökningen 2022 kommer att visa på ett reellt kunskapsras, eftersom provet år 2018 kritiserades för att ha undantagit en del elever.

En av de huvudsakliga orsakerna till de svaga resultaten är enligt Rosman bristande språkförståelse hos eleverna och svårighet att betrakta problem och situationer ur olika perspektiv. Dessutom har det svenska friskolesystemet fått kritik för att ha bidragit till en segregerad skola, men Rosman anser att undervisningen och lärarkompetensen har större påverkan på skolresultaten oavsett det ekonomiska systemets struktur.

Ytterligare kritik riktas mot konfessionella friskolor, som anses vara segregerande och ifrågasätts av politiker för sin religiösa profil. Trots detta betonar Rosman att religion kan bidra till perspektivförmåga och att det finns en kamplinje mellan sekularism och konfessionalism i den svenska ideologiska debatten.