På sin längsta och mest utmanande resa någonsin besökte påve Franciskus fyra länder i Asien-Stillahavsområdet, vilket innebar en sträcka på över 32 000 kilometer med flyg från den 2 till den 13 september.
I Indonesien, landet med världens största muslimska befolkning, uppmanade påven till harmoni i mångfald och att bekämpa religiös intolerans, genom att sätta möten med politiska ledare och kyrkans medlemmar på agendan.
Han besökte två av världens fattigaste länder, Papua Nya Guinea och Östtimor, samt ett av de rikaste, Singapore.
Franciskus använde resan för att lyfta fram några av sina kärnfrågor som påve, inklusive betoning på interreligiös och interkulturell dialog, miljövård och insisterande på den andliga sidan av ekonomisk utveckling.
Mottagandet under resan var imponerande med mässfiranden för uppemot 100 000 människor i både Indonesien och Papua Nya Guinea, 50 000 i Singapore och 600 000 i Östtimor – nästan hälften av landets befolkning.
I Papua Nya Guinea reste Franciskus till den avlägsna staden Vanimo i landets nordvästliga djungler, där han delade ut donationer och uppmanade människorna att enas för att övervinna rivaliteter.
I Östtimor, ett övervägande katolskt land, möttes påven av enorma folkmassor och insisterade på att alla måste gö allt för att förhindra alla former av övergrepp.
Bishop Carlos Ximenes Belo, som sanktionerades av Vatikanen för sexuella övergrepp mot unga pojkar men fortfarande anses som en hjälte av många för sitt stöd till Östtimors kamp för självständighet.
Avslutningsvis betonade Franciskus i Singapore vikten av att inte glömma de arbetare som har byggt stadens skyskrapor och att se till de allra fattigaste i samhället.
Påven avslutade besöket med samma budskap om tolerans som han levererade i början, och betonade vikten av konstruktiv dialog mellan olika trosbekännelser för att nå Gud genom olika språk.
