KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Resultatlöst att införa förbud mot koranbränning

2 min lästid
Enligt ledarskribenten Sakine Madon, som deltog i ett samtal under Almedalsveckan, skulle andra rättigheter snart hotas om koranbränning förbjuds.

När ett exemplar av Koranen bränns i Stockholm så sätts känslorna i brand hos många människor i den muslimska världen. Är det verkligen nödvändigt att tillåta sådana aktioner när skadan blir så stor?

Under den senaste tiden har det höjts röster både från höger- och vänsterhåll för att koranbränning bör förbjudas eller åtminstone försvåras. Men den ståndpunkten fick hård kritik under ett samtal på fartyget Elida, som arrangerats av organisationen Set my people free.

Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, är en av de mest profilerade försvararna av yttrandefrihet i Sverige. Hon menade att ett förbud mot koranbränningar inte kommer att ge några egentliga resultat.

– De islamister som är beredda att använda våld för att stoppa islamkritik kommer inte att nöja sig med ett förbud för koranbränning. Konflikten kommer inte att upphöra för att vi backar.

Hon tyckte att det fanns en stor skillnad på hur kristendom och islam behandlas i Sverige. När foto­grafen Elisabeth Olsson gjorde en fotoutställning från Jerusalem med hbtq-personer tog Världskulturmuseet i Göteborg ner tavlan som visade muslimska homosexuella.

– Man säger att man inte vill sparka neråt, mot muslimer. Men islam är ju världens näst största religion. Det innebär ju att man sviker de som är riktigt förtryckta, och jag förstår inte hur man inte kan se det, sa hon och fick applåder.

Jacob Rudenstrand, ­biträdande generalsekreterare för ­Svenska evangeliska alliansen, menade att religionsfrihet och yttrandefrihet inte står emot varandra. Han poängterade att i ett demokratiskt samhälle måste man som troende acceptera hån.

– Om vi tittar på reaktionerna på karikatyrer och koranbränningar så har mycket handlat om utgångspunkten att religiösa övertygelser ska vara fria från kritik, sa han.

– Det är inte trevligt att utsättas för hån, men samtidigt måste vi kunna vara plumpa mot varandra i ett öppet och fritt samhälle.

Måns Molander, som är Nordenchef på Human rights watch, förklarade att i ett internationellt juridiskt perspektiv så återfinns koranbränningar i något av en gråzon. Dessa kan möjligen bedömas som hets mot folkgrupp, men det är beroende av omständigheterna.

– I grund och botten ska alla religioner tåla att deras heliga skrifter kan bli brända, sa han.

Sakine Madon var orolig för att den svenska konflikträdslan ska leda till att rättigheter inskränks. Hon trodde inte att det skulle stanna vid ett koranbränningsförbud.

– Om vi fråntar Paludan sin rätt så kommer vi snart att frånta fler rättigheter från andra. Så yttrandefrihet är också till gagn för religionen, sa hon.