KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Så blir regeringens radikala biståndsreform

3 min lästid
Regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat en ny inriktning för biståndet med ökat fokus på återvändande av flyktingar samt stöd till utsatta kristna.

När företrädare för de fyra Tidöpartierna presenterade den sedan länge aviserade reformagendan för biståndspolitiken så var överraskningarna få. De centrala punkterna var redan kända sedan tidigare, som att mer fokus kommer att läggas på att involvera svenska företag i biståndet.

En annan del som bryter av mot tidigare biståndspolitik är hur bistånd kopplas samman med migrationspolitik. Sverigedemokraternas Aron Emilsson menade att detta är ett historiskt skifte.
– Biståndet ska minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning, sa han.

Biståndsmedel ska till exempel kunna användas till att bygga upp återvändarcenter och mottagarprogram för personer som inte får stanna i Sverige.

En annan förändring är att biståndet förlorar sin självständighet gentemot andra politikområden. Regeringen vill att länder som tar emot svenskt bistånd också ska ta emot de medborgare som avvisas eller utvisas från Sverige.
– Det är inte rimligt att svenskt bistånd betalas ut till stater som motverkar svenska intressen, sa Aron Emilsson.

Hos honom, men också hos biståndsminister Johan Forssell, fanns en underliggande kritik mot hur svenskt bistånd tidigare bedrivits. Johan Forssell betonade att transparensen i det svenska biståndet ska ökas och att det kommer att ställas hårdare krav på de länder som tar emot bistånd.
– Förhoppningen är att länderna vill samarbeta med oss. Om de inte vill göra det, så får vi fråga oss om vi verkligen ska vara i det landet. Kanske kan vi använda resurserna i andra länder där reformviljan är större? sa han.

Kristdemokraternas Gudrun Brunegård betonade att Sverige ska vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Satsningar ska till exempel göras på att stötta utvecklingen mot flerpartisystem.
– Vi vill öka stödet till det civila samhället. Vi ska stödja demokratikämpar, och de som kämpar för de mänskliga rättigheterna.
Regeringen ska också öka stödet till minoriteter, både till minoritetsbefolkningar och förtryckta religiösa grupper.
– Där är kristna den mest förföljda gruppen, sa hon.

Gudrun Brunegård fick frågan från en journalist på Kyrkans Tidning om hur stödet till kristna ska utformas.
– Det är en av delarna som kommer att ingå i de samtal som vi för med aktuella stater. Vi behöver ibland sätta press på att de mänskliga rättigheterna efterlevs, och religionsfriheten är en av de mänskliga rättigheterna.

De fyra partierna har haft olika syn på biståndet, där Kristdemokraterna och Liberalerna traditionellt stått för en mer biståndsvänlig linje. Under presskonferensen betonade dock företrädarna mer det man samlats kring.
– Vi är fyra partier med lite olika perspektiv och ingångsvärden, men den här produkten kan vi alla stå för och vi kan känna att vi har gjort ett bra jobb, sa Gudrun Brunegård.