KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Studie på för tidigt födda barn överraskar

En studie presenterad förra veckan visar att det inte spelar någon roll om extremt för tidigt födda barn får bröstmjölk berikad med extra protein från donerad bröstmjölk eller komjölk, vilket ledde till både besvikelse och glädje.

Barn som föds extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 22 och 27, hör till de allra mest sårbara patienterna inom sjukvården. Risken att de drabbas av svåra komplikationer är mycket hög. Nästan ett av fyra extremt för tidigt födda barn dör före ett års ålder, skriver Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

I Sverige får alla extremt för tidigt födda barn bröstmjölk från mamman eller donerad bröstmjölk. Trots det får nästan ett av tio barn en svår inflammation i tarmen som kallas nekrotiserande enterokolit, berättar Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Det är en av de värsta sjukdomar man kan ha. Minst tre av tio barn dör och de som överlever får ofta neurologiska men efteråt, fortsätter Abrahamsson.

För att extremt för tidigt födda barn ska växa så bra som möjligt behöver de få i sig mer näring än bröstmjölken innehåller. Därför kompletteras bröstmjölken med framför allt extra protein, så kallad berikning. Den kan tillverkas av både donerad bröstmjölk och komjölk.

Thomas Abrahamsson har lett en studie med mål att ta reda på om det är någon skillnad om berikningen tillverkas av bröstmjölk eller komjölk när det gäller risken för svåra komplikationer hos barnen. Det är den största studien som gjorts för att söka svar på frågan och första gången som behandlingar jämförts mot varandra.

Vi kom fram till att det inte spelar någon roll om extremt för tidigt födda barn får berikning gjord av komjölk eller gjord av donerad bröstmjölk, säger Thomas Abrahamsson.

Han är besviken över att de inte fann en positiv effekt av berikning baserad på bröstmjölk.

Å andra sidan är det en stor och välgjord studie och vi kan nu säga med stor säkerhet att det inte har effekt i den här patientgruppen. Det är också viktig kunskap, så att vi inte satsar på kostsamma produkter som inte har önskad effekt.

I studien ingick 228 extremt för tidigt födda barn. De delades slumpmässigt in i två jämnstora grupper som fick berikning tillverkad av bröstmjölk respektive komjölk. Forskarna undersökte om de båda grupperna skilde sig åt i förekomsten av nekrotiserande enterokolit (NE), blodförgiftning och död.

Av barnen som behandlades med bröstmjölksbaserad berikning fick 35,7 procent komplikationer, medan motsvarande andel var 34,5 procent i gruppen som fick komjölksbaserad berikning, vilket innebär att det inte var någon skillnad mellan grupperna.

Studien har genomförts vid 24 neonatalavdelningar i Sverige och kallas N-Forte, som är en förkortning av ”The Nordic study on human milk fortification in extremely preterm infants”.

Resultatet ligger i linje med en mindre studie från Kanada som publicerades år 2018. Inte heller i den studien kunde forskarna se någon skillnad mellan de båda typerna av berikning på NE eller svår blodförgiftning, enligt Linköpings universitet.