KRISTNA NYHETSBYRÅN

Sök
Sök
Stäng denna sökruta.

Pastorn som skapar musik och framtidsglöd hos unga

"Ungdomspastorn Andreas bygger både relationer och gitarrer i källaren - en värld av långsamhet och skapande."

Efter några år som pastor och församlingsföreståndare på Donsö och i Loo utanför Alingsås sökte sig familjen till Anna-Carins hembygd och hittade tegelhuset med utsikt över gärdena där Finspång tar slut.
Vi köpte huset utan att själva ha varit här, men vi trivs jättebra, säger Andreas och visar runt i de tidsenligt inredda rummen.
Det är gott om plats för de tre barnen och umgänge med släkt och vänner. Och för Andreas hobbyverksamhet.
Andreas Abrahamsson växte upp inom frikyrkan i Arvika. Han hade absolut inga tankar på att bli varken pastor eller gitarrbyggare.
Livsvägen var krokig, med inslag av psykisk ohälsa och vilsenhet.
Jag har erfarenhet av att Gud kan läka, säger Andreas med en blick som förmedlar glädje och lugn.
Så småningom upplevde han en stark kallelse som ledde till pastorsutbildning.
Det var lite överraskande för mig att trilla in i ledarskap, säger han.
Sedan sommaren 2022 är Andreas pastor i Sonstorp, men till skillnad från tidigare tjänster har han nu fokus på ungdomar. Och han gillar det.
Det bästa är att ungdomar är i formande hela tiden. Det roligaste jag vet är att se människor växa, att kliva in i det Gud har tänkt för dem. Det är vackert!
Jämsides med jobbet läser han de sista kurserna av en master i teologi.
Mitt i studierna, på en retreat hösten 2017, ställde han sig frågan om han vill satsa på det akademiska spåret. Men konstaterade: ”Nej, jag vill ha en verkstad.”
Visst trivdes Andreas på träslöjden och i morfars snickarbod, men så mycket mer var det inte. Men genom musiken och gitarrspelandet vaknade den här tanken om att själv bygga instrument.
Den första var en mandolin, den har jag på väggen som en maskot.
Det är verkligen en avkoppling att jobba med händerna, det är som ett annat spår i huvudet. Andreas Abrahamsson
Förutom stränginstrumenten finns här ett trumset som sonen Olle och hans kompisar gärna använder.
Vi spelar mycket ihop och vi vill att det ska vara lätt att prova på, säger Andreas plockar ner ett mer ovanligt instrument som ser ut att vara mandolinens storebror.
Det är en cittern, den är tiosträngad. Jag gillar mandolinfamiljen, säger han och klangen fyller rummet när han spelar en stund.