Barnlösa svenskar väljer surrogatmödraskap framför adoption för att få ett barn, säger Annika Strandhäll. Hon är riksdagsledamot för Sveriges största parti, Socialdemokraterna, och ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Strandhäll motsätter sig metoden och liknar den vid prostitution, människohandel och organhandel. Hon vill därför förbjuda kvinnor att bära barn åt någon annan.
Surrogatmödraskap har blivit en het debatt i det svenska samhället efter att en känd person berättade i media om hur han och hans make fick ett barn genom surrogatmödraskap i USA.
För närvarande har Sverige ingen lagstiftning om surrogatmödraskap. Teoretiskt sett är det således möjligt att be kvinnor runt omkring dig att bära ett barn altruistiskt. I praktiken reser dock många svenskar utomlands för att få sina barn inom den kommersiella sektorn. Olika byråer i Sverige kan koppla blivande föräldrar med kliniker utomlands. Även om det inte finns några officiella statistik om surrogatmödraskap i Sverige erkänner myndigheten för familjerätt och föräldrastöd att antalet ökar.
Och det måste stoppas, säger Strandhäll, vars parti slutade i opposition förra året efter att ha styrt i åtta år. Hon jämför kommersiellt surrogatmödraskap med prostitution och tror inte heller på altruistiskt surrogatmödraskap. ”Det är inga medelklassmammor som erbjuder sig som surrogatmödrar”, säger hon till den svenska tidningen Aftonbladet. ”Det är fattiga kvinnor som redan är exploaterade och som gör detta av ekonomiska skäl.”
Aftonbladet talade också med 39-åriga Hanna, som är född utan livmoder och har fått barn genom surrogatmödrar i Georgien och Ukraina, Europas mest populära destinationer för surrogatmödraskap. När hon läser de negativa rapporterna om metoden blir hon ledsen och frustrerad, rapporterar den svenska tidningen. ”Jag har erfarenhet av att prata med kvinnorna som hjälpte oss. Det är ingen bild som jag känner igen av att det skulle vara människohandel.”
Enligt Hanna bör Sverige undersöka altruistiskt surrogatmödraskap och på sikt lagstifta för att tillåta denna form av surrogatmödraskap för att förhindra att människor åker utomlands. Om det skulle göra någon skillnad återstår dock att se. En studie från 2018 visar att endast 2 procent av alla globala avtal om surrogatmödraskap är altruistiska. Resten är kommersiella. Strandhäll vill stoppa denna ”handel med kvinnors kroppar”. Enligt henne bör svenska lagstiftare vidta fler åtgärder för att bekämpa surrogatmödraskap.
Andra svenska politiska partier är också oroade över surrogatmödraskap. Koalitionen är verkligen delad i frågan. Den svenska kristna dagstidningen Dagen beskriver hur Kristdemokraterna (KD) och det centerhögerorienterade Moderata partiet (M) inte kunde enas om frågan under en offentlig debatt i torsdags. ”Det är sällsynt att se regeringsvännerna M och KD tänka så diametralt olika när det gäller frågan om surrogatmödraskap.”
Enligt Ann-Sofie Thuresson, första vice ordförande i Moderaternas kvinnoförbund, bör surrogatmödraskap bli lagligt i Sverige. Hon hävdar att kvinnor borde få bestämma över sina egna kroppar. ”Om jag som kvinna vill hjälpa en syster, en bror eller någon jag känner att bära deras barn, då borde jag ha rätt att göra det.” Thuresson ville betona altruistiskt surrogatmödraskap men ville inte helt utesluta kommersiellt surrogatmödraskap.
Men vad händer med barnen? Christian Carlsson är riksdagsledamot för KD och betonade barnens perspektiv. Han argumenterade för att barn inte är en handelsvara och påpekade de etiska aspekterna av surrogatmödraskap, inte minst de känslomässiga band som bildas under graviditet och förlossning.
Dessa argument appellerar emellertid inte till Thuresson, skriver Dagen. Hon anser att kvinnan i detta fall måste ha rätten att välja och att hon, som mor till tre barn, skulle kunna tänka sig att bli surrogatmamma om det hade varit lagligt i Sverige. Dessutom hävdar hon att kritiken mot barn som blir handelsvaror beror just på att svenskar tvingas åka utomlands för att skaffa barn på detta sätt.
