Nu kommer visserligen folkhögskolorna att få 100 miljoner till årligen. Men det räcker inte för att täcka kostnadsökningarna. För studieförbunden blir minskningen drakonisk – en halv miljard mindre om ett par år. Gun-Ann Öholm Jansson är inte nöjd.
Folkhögskolorna är med och bygger ett samhälle som håller ihop, inte som segregerar och skapar rädsla och hot.
Det är Valborgsmässoafton när vi ses; Gun-Ann har just hållit vårtal på skolan. Nedanför oss breder ut sig Jönköping i flödande sol.
Efter ett år i styrelsen kliver hon nu alltså upp som ordförande för Svf. Vad kan hon bidra med?
För mig blir det att knyta ihop tro och skola. Det känns så roligt.
Jag har ett yrkesliv bakom mig som skolledare och har tillhört gamla Missionsförbundet hela mitt liv.
Faktiskt har hon själv gått på skolan en gång i tiden, en ungdomsledarutbildning.
Finns det en risk att du med din bakgrund kommer att lägga dig i för mycket?
De sista yrkesåren har jag som skolledare arbetat strategiskt. Jag kommer självklart inte att vara operativ som ordförande.
Öholm Jansson är medveten om diskussionen, men säger bestämt att anställningar nu sköts på helt professionell grund.
Under det senaste året har skolan fått strama sin ekonomi. Nu är siffrorna goda och antalet sökande till skolan gott.
Förändring är ett tillstånd, inte något hotande. Vi måste hela tiden fråga oss: vad behöver samhället, vad behöver människor.
Vad ser du då framför dig?
Vi skall stärka våra profilutbildningar som bibel-, musik- och journalistlinjen. Men den allmänna linjen är ändå kärnan i en folkhögskolans verksamhet, där får unga en andra chans.
Hon skulle också vilja att Södra Vätterbygdens folkhögskola utvecklas till en given plats för till exempel studieförbunden att mötas på.
